Allt jag någonsin
gjort är drömma. Det, och bara det.. har
varit innebörden av min existens. Det enda jag någonsin
verkligen brytt mig om är mitt inre liv. Mina största sorger
bleknade till ingenting i det ögonblicket jag öppnade fönstret till mitt inre
och förlorade mig själv i att se.. Jag har aldrig försökt att vara
något annat än en drömmare. Jag har svårt för att ta till mig
när människor har sagt åt mig att
gå ut och leva. Jag hör alltid vad som är långt ifrån mig och vad jag aldrig kan
vara. Allt som är mitt, men bas, verkar vara full av poesi.
Det enda jag någonsin älskat var rena intet
...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar