Stressad kom jag äntligen fram till Ossian Theselius utställning, om jag lovar någon stöd, då ser jag till att vara där. Jag slängde i mig lite kaffe, gratulerade honom och tittade runt. På vägen hem gick jag och min kompis genom en liten park på söder. En man stod och spelade med sin saxofon i vinterkylan. Vi stannade till och tyckte han lät fantastisk, grävde fram lite småmynt. Men till vår förvåning fanns det ingenting att slänga mynten i. Han spelade endast för musiken skull.. Vi båda log hela vägen hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar